Logga in
 
Se hela Nightlife
 
E-post eller Alias:

Lösenord:


 Logga in Kom ihåg mig

 Registrera dig som medlem

 Glömt lösenord
 
Sandra Dahlberg K31
Klimpfjäll, Sverige (World)
Offline, Jag är här!

G2


 

Kön: Kvinna
Status:
Födelsedag: den 13 mars

E-post: klimpsandra@spray.se
MSN: -
Skype: -
 
 
Om min blogg
 
Uppdaterad: 2009-04-10, 20:42
 
En sunkmammas/c-kändis/schlagerfjollas liv i ord och bild.
 
 
 
 
Senaste inlägg
 
10 senaste inlägg
 
 
Ny blogg
2010-01-19, 19:50

Idioti eller genialiskt nytänk?
2009-12-23, 07:18

Inför julbordet
2009-12-15, 19:33

Postkodmiljonären 1930
2009-12-11, 18:16

På önskelistan
2009-12-10, 20:55

Ingen kaffetunna
2009-12-07, 09:27

Surfittans betraktelser
2009-12-05, 20:26

Raka rör
2009-12-04, 14:34

Klappat och klart!
2009-12-04, 10:06

Vinstutdelare i postkodmiljonären
2009-12-03, 08:03

 
 
Arkiv
 
Sorterade efter månad
 
 
 
 

Sandra Dahlberg
Sandra Dahlberg http://www.nightlife.se/SandraDahlberg


 Tillbaka till profil     Tipsa om bloggen     Följ i mobilen     RSS
 
 

Shop til you drop

Publicerad: 2009-02-01, 12:58 från webben 
Innan jag kom hit till Tokyo så hade alla tipsat mig om den fantastiska shopping som skulle gräva djupa hål i min plånbok. Utbudet skulle visa mig svindlande höjder och allt som finns går även att uppbåda i otaliga varianter, prisklasser och färger.

Och nu vet jag. Shoppingen är fenomenal.

Tore tagen på sängen

Publicerad: 2009-02-01, 08:51 från webben 
Tore kom in en sväng och satte sig på min säng. Han förklarade att de här japanska kvinnorna nog inte riktigt var hans stil. Inga bröst och ingen rumpa. Nä, han vill ha lite mer att ta på. Ju fylligare dessto bättre faktiskt. "Jaså", sa jag. "Ja, tyvärr är ju inte jag heller till så mycket hjälp". Trots att jag inte är japan så har jag inte begåvats med vare sig hylla eller häck. Tore såg lite förlägen ut och skyndade sig att säga att jag har ett vackert ansikte som kompensation för kroppen... (Tack, tack!)
Han har köpt avsevärda mängder Hello Kitty-prylar. Jag undrade lite försynt varför? Jo se, han skulle ge dem till sina tjejkompisar och förhoppningsvis skulle han få hångla lite då...
Sedan upplyste han mig att de japanska flickorna i Tokyos eget red light district var dyrare än vad han kunde ha råd med. Fastän de inte hade varken bröst eller rumpa.

Tore berättade att det värsta med hans namn var att han ibland blev kallad Knullgren. Jag börjar lite ana varför...

Sandra Superstar

Publicerad: 2009-01-31, 08:39 från webben 
Jag är inte riktigt den pangbrud och böna som alla vänder sig om flera gånger efter på gatan. Inte i Sverige i alla fall. Men här väcker jag konstigt nog massor med uppmärksamhet. Jag vet inte hur många gånger jag stått i en hiss och en grupp japaner tittat på mig, diskuterat, skärskådat och tillsist så har den modigaste av dem frågat varifrån jag kommer. Mitt svar har jag satt i system, först säger jag Sweden. Oftast ingen reaktion, sen så säger jag "Abba?" och "Mamma Mia?" Då Aaaaaah:as och Oooooh:as det och går upp ett ljus. Sedan fnittrar de lite också bugas det såklart otaliga gånger. Sedan berättar de att de trodde jag kom från Brasilien, USA eller Island. Innan vi kliver ur hissen så berömmer de att jag har så fint hår och vill känna lite. Ojdå, känna på håret går väl bra, kanske inte på stjärten... Bort med era risklibbiga tassar bara.



Tecken i skyn

Publicerad: 2009-01-31, 03:27 från webben 
Trots att det är ganska turistrikt i Tokyo så är det lite sisådär med både skyltning och språkkunskaper. Att gå med en ordbok och försöka översätta själv känns lite moment 22. I japan har man nämligen tre alfabet och skriftspråk, så det är i all sanning en hel del att hålla reda på!

Att åka kommunalt visade sig inte vara det enklaste... God intuition eller rent klärvojanta egenskaper kommer mycket väl till pass.

Jag lade pengar i fel automat, fick ingen biljett, testade en ny. Men lika glad är jag för det. Jag är ju på mitt livs äventyr! Dock ska tilläggas att japanerna är ett så vänligt folk att du rör dig förvirrat måhända, men aldrig otryggt!


Ooops!

Publicerad: 2009-01-30, 06:28 från webben 
Hittade åt ett Starbucks och slank in för att få mig en hederlig kopp kaffe i motsats till allt grönt te som inmundigas här. Efter att jag har betalt så snubblar en sömnig japan rätt in i mig och skvimper ut sin espresso över mig. (Jag önskar att jag hade filmat detta så ni fick se.) Han bugade mot mig i tre kvarter, och upprepade likt ett mantra, "gomenasai, gomenasai". Jag försökte göra klart för honom att det var lugnt och att jag ändå inte bodde så långt härifrån. Eller att jag var från Sverige men att mitt hotell låg i krokarna. Han sprang bugande efter med händerna fulla av servetter. Då tänkte jag: Var det inte så här det startade i Notting Hill? Mellan Hugh Grant och Julia Roberts? Utspilld vätska, storstad och två främlingar som finner varandra? Men när jag åter såg på japsen som småspringande fortsatte huka sig rytmiskt bredvid mig i kostym och munskydd så konstaterade jag att jag behöver inte filmstoryn. Bara en kopp kaffe, i mig.

 Previous | 1 ... 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 ... 218 | Next 



 
 
 




Användarvillkor
Kontakta Nightlife

© 2007 G life AB. All Rights Reserved.
 

 
Back to top